Två-noll-en

Häromdagen var jag på öppna förskolan. Detta är en alldeles utmärkt verksamhet som finns i de flesta kommuner och är till för föräldrar och barn som är hemma. Detr brukar vara en gemensam sångstund, man fikar och pratar blöjor.

När jag var på öppnis satt jag brevid ett par mammor som jag inte kände och överhörde deras diskussion. Kvinnorna hade bevisligen inte setts på ett bra tag och som jag tolkade deras konversation kände de varandra lite flyktigt.

"Vad roligt att se dig! Det var ett bra tag sedan"
"Detsamma, verkligen kul"
"Är du fortfarande tillsammans med den där killen, han som är så lång?"
"Ja, min Patrik är lång, två-noll-en, som värsta basketspelaren"
"Två-noll-en? Vad betyder det?"
"Ja, alltså han är så lång, två-noll-en"
"Jag förstår inte"
"Två-noll-en....alltså...få se nu....det blir ju alltså....två tusen...nej vänta....två, ja man säger ju så.....två-noll-en"
"Jaha"
"Vänta....det blir alltså...två...och så noll-ett....det måste ju bli...."
"Jaja...det är i alla fall han som jag träffade, han som är jättelång"
"Ja, precis, han är verkligen lång"

Det är inte alla som har höga studieskulder.