Spritjakt

Efter att ha varit i Zürich förra helgen och avnjutit Schweizisk ostfondue tänkte jag pröva lyckan att tillaga denna fantastiska maträtt här hemma. En av hemligheterna - förutom det uppenbara att ha många goda ostar - med maträtten är den tysk-schweitziska spriten Kirschwasser, en starksprit som är gjord på körsbär som namnet avslöjar (kirschwasser betyder körsbärsvatten). Sprit i starka former tillhör inte mina favoritdrycker men när det gäller matlagning har jag i alla fall lärt mig en sak - man ska rätt grejer för att ha en chans att lyckas.

Glad i hågen sprang jag således till den statliga svenska alkoholaffären för att inhandla nämnda dryck. (Jag hade dessutom alla mina tre barn i släptåg och som alltid får jag dåligt samvete av att springa på systembolaget med barn. Varför är det så? Kanske beror det på en bekants historia om när han och sonen var på systemet en fredagseftermiddag. Mitt bland alla flaskor och folk ropar barnet i högan sky från barnvagnen "Sprit, sprit och åter sprit - aldrig får man nåt annat att dricka!" Den pappan har inte tagit med sig något barn till systembolaget efter den händelsen.)

Efter att ha letat ett stund sökte jag upp personal och frågade var de hade Kirschwasser. Personalen i fråga kände inte till spriten och jag fick då förklara att det är en sprit man har till schweitzisk ostfondue. Efter att gemensamt slagit i bolagetskatalog kunde vi konstatera att spriten inte fanns (!). Systembolaget säljer helt enkelt inte drycken - inte ens på beställning. "Det enklaste är nog om du åker till Tyskland och handlar" var expeditens råd till mig. Kvar finns ett alternativ - att inhandla flaskan genom privatimport med hjälp av systembolaget och under statens kontroll.

Jag är för Systembolaget och tyckert inte att alkoholmarknaden ska avregleras. Men då måste också alla alkoholhaltiga drycker finnas till försäljning - åtminstone genom beställning. För som det nu är har ju staten bestämt att jag inte får dricka Kirschwasser.

Den schweitziska ostfondues lär få vänta.