Överdriven trygghet

I helgen som gick var jag och min familj på Stinsen. Frun fick springa och shoppa lite och jag fick gå på Clas Ohlson :-) Härligt när man besvisar för sig själv att man är en riktig kärnfamilj som upprätthåller traditionella könsroller. Nåja, jag brukar ju baka en del så jag kanske har något på pluskontot trots allt ...

Hur som helst har Stinsen en bra lekhörna där barnen kan sysselsätta sig medan stressiga föräldrar tar ansvar för lågkonjunkturen. Här kan barnen klättra, leka, hoppa och ha det kul. Nu var de så att en liten bricka i golvet hade gått sönder. Om du tittar noga ser du det på bilden ovan. Hålet i golvet var kanske åtta (8) cm i diameter. Tänk om ett barn sätter foten där! Hjälp vad läskigt. Som tur var kom två stora väktare till allas vår undsättning. Likt Kling och Klang motade de bort alla barn som lekte för att sedan gå loss med sin gul-röda tejp. Som du ser på bilden sparade de inte på rullen. Allt för att skydda de stackars barnen!

Om du inte läst David Eberhards bok "I trygghetsnarkomanernas land" tycker jag att du ska göra det. Eberhard menar att istället för att lära våra barn vad som är farligt och undvika det har vårt samhälle utvecklats till att eliminera alla faror. Allt som är det minsta farligt måste undvikas.

Jag håller med Eberhard i hans resonemang och händelsen på Stinsen är ett konkret exempel på hur trygghetsnarkomant vårt samhälle blivit.

Två-noll-en

Häromdagen var jag på öppna förskolan. Detta är en alldeles utmärkt verksamhet som finns i de flesta kommuner och är till för föräldrar och barn som är hemma. Detr brukar vara en gemensam sångstund, man fikar och pratar blöjor.

När jag var på öppnis satt jag brevid ett par mammor som jag inte kände och överhörde deras diskussion. Kvinnorna hade bevisligen inte setts på ett bra tag och som jag tolkade deras konversation kände de varandra lite flyktigt.

"Vad roligt att se dig! Det var ett bra tag sedan"
"Detsamma, verkligen kul"
"Är du fortfarande tillsammans med den där killen, han som är så lång?"
"Ja, min Patrik är lång, två-noll-en, som värsta basketspelaren"
"Två-noll-en? Vad betyder det?"
"Ja, alltså han är så lång, två-noll-en"
"Jag förstår inte"
"Två-noll-en....alltså...få se nu....det blir ju alltså....två tusen...nej vänta....två, ja man säger ju så.....två-noll-en"
"Jaha"
"Vänta....det blir alltså...två...och så noll-ett....det måste ju bli...."
"Jaja...det är i alla fall han som jag träffade, han som är jättelång"
"Ja, precis, han är verkligen lång"

Det är inte alla som har höga studieskulder.

Alldeles lagig

Har just varit i en skivaffär. En sån där vanlig affär, som har olika cd-skivor i olika hyllor, sorterade efter artister och genre. Cd-skivor som man kan ta på, hålla i och lyssna på. Jag köpte två skivor och betalade för dem alldeles lagligt i kassan. Jag fick också ett kvitto. Kalla mig gärna gammeldags, men jag gillar det.

Spritjakt

Efter att ha varit i Zürich förra helgen och avnjutit Schweizisk ostfondue tänkte jag pröva lyckan att tillaga denna fantastiska maträtt här hemma. En av hemligheterna - förutom det uppenbara att ha många goda ostar - med maträtten är den tysk-schweitziska spriten Kirschwasser, en starksprit som är gjord på körsbär som namnet avslöjar (kirschwasser betyder körsbärsvatten). Sprit i starka former tillhör inte mina favoritdrycker men när det gäller matlagning har jag i alla fall lärt mig en sak - man ska rätt grejer för att ha en chans att lyckas.

Glad i hågen sprang jag således till den statliga svenska alkoholaffären för att inhandla nämnda dryck. (Jag hade dessutom alla mina tre barn i släptåg och som alltid får jag dåligt samvete av att springa på systembolaget med barn. Varför är det så? Kanske beror det på en bekants historia om när han och sonen var på systemet en fredagseftermiddag. Mitt bland alla flaskor och folk ropar barnet i högan sky från barnvagnen "Sprit, sprit och åter sprit - aldrig får man nåt annat att dricka!" Den pappan har inte tagit med sig något barn till systembolaget efter den händelsen.)

Efter att ha letat ett stund sökte jag upp personal och frågade var de hade Kirschwasser. Personalen i fråga kände inte till spriten och jag fick då förklara att det är en sprit man har till schweitzisk ostfondue. Efter att gemensamt slagit i bolagetskatalog kunde vi konstatera att spriten inte fanns (!). Systembolaget säljer helt enkelt inte drycken - inte ens på beställning. "Det enklaste är nog om du åker till Tyskland och handlar" var expeditens råd till mig. Kvar finns ett alternativ - att inhandla flaskan genom privatimport med hjälp av systembolaget och under statens kontroll.

Jag är för Systembolaget och tyckert inte att alkoholmarknaden ska avregleras. Men då måste också alla alkoholhaltiga drycker finnas till försäljning - åtminstone genom beställning. För som det nu är har ju staten bestämt att jag inte får dricka Kirschwasser.

Den schweitziska ostfondues lär få vänta.